Dag 2 - Min första kärlek

Oh denna är svår... Men om man ska gå tillbaka till min allra första kärlek så var det nog en kille som hette, eller heter Andreas faktiskt.
Vi gick i lekis ihop och han var så himla söt och ett riktigt busfrö... Han brukade låna min rosa tofflor som föreställde ett par hundar och när man tryckte på dem så pep dom. Hur coolt var inte det?! Hur som helst... Jag blev helsåld! :D
Jag minns att när jag talade om för min bror Claes att jag var kär i "Walle" som han kallades så sa han att jag skulle fråga chans på honom... Öööh? Fråga chans? Jag fattade inte alls vad det innebar... Vad var grejen med det liksom? Brorsan förklarade att om man frågar chans på någon så skulle den man frågade svara ja eller nej. Svarade den ja så var man ihop... Och det i sin tur betydde att den man frågade chans på var kär i en tillbaka.
Jag vågade dock aldrig fråga chans på Walle mest för att jag trodde nog inte att han skulle fatta vad jag menade om jag frågade om jag fick chans på honom. :D

Det var min första kärlek. :) Walle...
Så oskyldigt och gulligt så man blir alldeles varm i hjärtat.